Dokument hit och dit

Skrivet av Sandra Ripheden

Har du precis som jag reflekterat kring hur många olika platser eleverna skriver ner anteckningar på? Att det ena dagen kan vara i Google Dokument och nästa dag i Pages eller för hand. Efter sommarlovet blev jag trött på detta. Trött på att elever inte hittar sina anteckningar och att de inte har allt samlat på samma ställe när de ska på läsa inför ett prov eller liknande – så jag bestämde mig för att eleverna behöver ytterligare en plattform att arbeta i!

Sedan vi startade skolan i augusti i år har samtliga av mina elever skapat en Site där de lägger in reflektioner och det de fått med sig från varje del vi gått igenom på lektionerna. Ja okej tänker kanske ni, ännu en sida att hålla koll på. Men nej riktigt så är det inte. Denna Site är deras personliga och endast till för deras stöd i inlärningen, men såklart så går jag in av ren nyfikenhet och kollar ibland. Det är här de lägger in det som vi tillsammans valt att ta upp på lektionerna utifrån kursens centrala innehåll. Det är eleverna som skriver detta, inte jag som lärare. Eleverna blir på detta sätt “tvingade” att anteckna och tänka till vad vi gått igenom för att sedan få ner det i skrift. Nu när det gått ett litet tag frågade jag eleverna inför att jag skulle skriva detta blogginlägg hur de upplever detta skrivandet på Siten och majoriteten är positiva till detta! De ser detta som en viktig del i deras lärande.

Skärmavbild 2018-10-01 kl. 14.28.40

Som man ser i bilden ovan så har vi delat upp varje kurs på olika sidor som vi har tillsammans. Här ser man bland annat att det finns en underkategori som heter “Begrepp”. Detta är som en liten ordlista för eleverna där jag har gett dem orden men att på tid som är över på lektionen så får de sitta och fylla i dessa begrepp. Perfekt att när det är 10 minuter kvar på lektionen kunna sätta sig att fylla i det. För visst är det väl så med handen på hjärtat att vi inte börjar med nästa moment utan vi kanske släpper eleverna tidigare istället?

Ja mycket kan man skriva och så klart finns inget rätt eller fel i vilka och hur många plattformar man väljer att använda. För när det väl kommer till kritan så är det Du, ja Du som läser detta som planerar din undervisning och Du vet vad som passar dig och dina elever.

Annonser

Kan alla elever hantera den digitala tekniken på ett bra sätt -eller hur ska vi få eleverna till att utveckla en adekvat digital kompetens?

 

Skrivet av Hans Gustavsson

Allt beror på hur den* används (*datorer, iPads, smartphones). När eleverna använder den som ett hjälpmedel i skolan för att föra kunskapen framåt är det exakt som det ska vara. Det är när den används på ett mindre bra sätt som den kan bli ett stjälpmedel för alldeles för många elever beroende på att många ungdomar inte kan begränsa användandet till ett för dem hälsosamt sätt; anledningen är att man numera är ständigt uppkopplad.

Som vi alla vet har de flesta tonåringar inte det rätta konsekvenstänkandet, än, vilket delvis återspeglar sig i den psykiska ohälsan för alldeles för många elever idag. Datorn är naturligtvis inte orsaken till detta, men när den används på fel sätt kan den vara en bidragande orsak till att en del ungdomar idag har en tendens till ett sämre mående.

Forskning

Jean M Twenge (professor i psykologi på San Diego State University), skriver i sin senaste bok iGen (2017), om generationen födda 1995-2012, om ungdomar och hur användandet av sociala medier påverkar dem. Forskningen klargör tydliga kopplingar mellan den alltmer ökande ohälsan bland unga och sociala medier.

Hennes forskning visar bl a att två timmars tid framför datorn per dag med sociala medier ökar risken för ett sämre mående, tre timmar ökar risken för depression och fem timmar eller mer ger en alltför hög risk för det yttersta man kan ta till vid depressioner… En av de största orsakerna är mobbning via nätet för mobbning är och har alltid varit den största orsaken till självmord bland tonåringar. Dessbättre, i samma bok, finns även bra och värdefulla tips på hur man kan öka välbefinnandet på relativt enkla sätt. Boken iGenTwengebeskrivs enligt detta… -självfallet översatt med hjälp av den digitala tekniken Google translate… 🙂

 

 

Ittakesawhole

Det som är viktigast av allt är att skapa bra relationer med eleverna och samtidigt ha hyfsat höga krav. När vi har det underlättar det för oss samtidigt som det gagnar eleverna.

Är det rimligt att tro att ungdomarna läser böcker, baserade på forskning och tar till sig innehållet? Det är det naturligtvis inte men vi kanske kan hjälpa till med att sprida informationen? Likaväl som skolorna årligen har återkommande upplysningar om riskerna med användandet av tobak, droger och anabola steroider kanske man kan sprida information om detta också?

Vems jävla ansvarsområde?

Naturligtvis vårdnadshavarnas. Men många föräldrar/vårdnadshavare behöver lite hjälp på vägen. När vi ska försöka få våra elever att lära för livet har vi även den tacksamma förmånen att försöka lotsa dem rätt med andra viktiga kunskaper. ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” Skolverket 2011:144). Då vi även verkar som positiva förebilder med vår expertis som goda pedagoger lyssnar eleverna och gör som vi säger. För det mesta. Tjat från föräldrarna går ibland in i det ena örat och ut på andra sidan, utan att ha bearbetats, men om vi lärare säger exakt samma sak stannar upplysningen ibland kvar i hjärnan och förädlas till eleven förhoppningsvis kommer fram till att –Tja, det är faktiskt så som min mentor säger…

-Det ingår faktiskt inte i mina åtaganden?

-Nä, det kanske det inte gör men alternativet till att ha ett antal mindre intresserade elever i klassrummet som hellre surfar på sociala medier istället för att vara 100% uppmärksamma på skolarbetet ger heller inte bra studiero för någon. Med forskningen i ryggen, där man kan få värdefulla tips här och där och kan omsätta dem till vårt eget pedagogiska material, kan det bli riktigt bra. Dylan Wiliams inte helt ovanliga återkommande citat ” It doesn´t work” säger mycket. Vi vet själva vad som inte fungerar med våra elever och vad som fungerar och när vi kan visa, förklara och övertyga dem om vad som är nödvändigt för att kunna lära sig så mycket som möjligt under den här begränsade tiden på vår skola i kombination med den beprövade erfarenhet vi har är vi nära en skola som även vilar på vetenskaplig grund. För ingen av oss tycker väl att det är OK att några elever då och då använder de digitala hjälpmedlen under lektionstid för att göra annat?

Datorn måste vara ett hjälpmedel

Skärmavbild 2018-05-16 kl. 13.30.48.pngAtt använda den digitala tekniken som hjälpmedel i vardagen är exakt så som den är till för, dvs ett redskap till pedagogiken som för lärandet framåt. För oss är det självklart men det är inte så för alla elever och en del har tyvärr inte förmågan, än, att avgöra vad som är hälsosamt eller inte då det gäller det digitala användandet. Det första många ungdomar gör innan de kliver ur sängen på morgonen är att kolla sin smartphone och det är även det sista man gör innan man somnar. Det finns olika undersökningar som visar att vi tittar till den allt mellan 50 gånger/dag till 400 gånger/dag så vi kan med eftertanke ställa oss frågan med all rätt: -är det vi som styr informationstekniken eller informationstekniken som styr oss?

Tonåringarna, som idag är oerhört vana vid att hålla många bollar i luften samtidigt, tröttnar rätt snabbt på allt och söker utmaningar hela tiden och när läraren använder de digitala verktygen oavsett om det är YouTube, Padlet, Prezi, Google classroom, sites. etc. ger det en omväxling som många elever uppskattar men samtidigt ska vi vara medvetna om att allt som eleverna tycker är bra behöver inte vara fördelaktigt för deras inlärning. T ex. att inte låta hjärnan gå ner i varv är inte gynnsamt för inlärning, man måste kunna koncentrera sig i ett ämne i taget över en längre tid utan att samtidigt ha koll på allt annat som sker omkring en.

responsibilityNär vi lärare låter eleverna göra en utvärdering i Google formulär direkt efter lektionen ger det oss ett förträffligt verktyg för att relativt snabbt se om eleverna lärt sig något. -Responsen ger oss nya funderingar hur lektionen kan bli ännu bättre för eleverna, dvs hur kan vi förbättra undervisningen för att de ska lära sig bättre och effektivare?

När alla hjälps åt med att vara goda förebilder och hantera den digitala tekniken på ettpeace-33807_960_720 föredömligt sätt, ökar förhoppningen att även det mentala välbefinnandet hos ungdomarna ökar och vi får en generation som inte sitter hemma och (o)roar sig över vad som sker på de sociala medierna. Istället får vi en generation som vill lära för livet, vara väl förberedda till att redan i skolan ta ansvar för sitt eget lärande, delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet, umgås med vänner, njuta av livet, arbeta och betala skatt…så att alla får ett drägligare liv och så småningom en hyfsad pension och bidra till den högsta önskan vi alla har: -Att se till att alla får möjligheter till en bra utbildning då det är en av de viktigaste lösningarna till att skapa fred på jorden!

 

 

 

 

 

Systematisera användandet av digitala resurser – ur en speciallärares perspektiv

Skrivet av Penelope Grant

För att den digitala tekniken ska bli just förstärkande är det viktigt att det skapas en systematik i användandet av alla olika verktyg som finns för att inte  drunkna i att ständigt “prova på” utan istället få känna att vi faktiskt behärskar det vi håller på med. För eleverna liksom för oss blir det samma dilemma när vi visar dem något och det sedan faller i glömska för att det saknas en systematik i användandet. Resultatet blir inte alls det förbättrade lärandet som vi kanske hade tänkt oss.

Den digitala världen är en oerhört föränderlig värld och det kan vara något stormigt kring hur och om själva digitaliseringen faktiskt förbättrar lärandet. Men en sak som är säker är att det finns en uppsjö av digitala verktyg som kan underlätta våra elevers pluggande och spara oss tid till förmån för mer tid till lärandet.

Eftersom jag inte bedriver klassrumsundervisning och inte provar olika digitala verktyg i syfte att  höja måluppfyllelsen kan jag heller inte blogga så precist om det. I stället skriver jag om det som jag ser som viktigt i “hur-användandet” av det vi kallar för resurser på den digitala arenan som syftar till att öka den tillgängliga lärmiljön.

Vi har ett gäng digitala resurser som kan ge stöd åt våra elevers lärande och studieteknik (se digitala resurser ksgyf under kunskapsporten). Men flera elever jag möter vet inte om vad som finns eller saknar de en systematik i sitt användande av olika digitala resurser. Här tänker jag att vi kan bli ännu bättre på att hjälpa dem med det genom att planera mer för att systematiskt använda de här verktygen i undervisningen.

För att komma åt detta måste de verktyg vi har inte bara visas utan det krävs även systematisk återkoppling på hur eleverna använder dem och det sker bäst i den direkta undervisningen. Det skapar också tillfälle för att gemensamt utvärdera olika digitala resurser tillsammans med eleverna. Ibland används det ju inte för att de känns osmidiga och inte alls hjälpsamma. Men då kan vi öppna upp för frågor som: vad är det som fungerar mindre bra?  Varför fungerar det inte bra och kanske viktigast av allt vad kan vi göra vi åt det? Det händer t.ex. att elever väljer bort att få möjlighet att lyssna trots att de behöver på grund av att det inte har tränat sig i det men då är det där vi får börja.

De digitala resurser som jag oftast visar och tipsar lärare och elever om är främst Oribi speak, Inläsningstjänst, OCR-scanning, StavaRex och SpellRight. Relativt “enkla” verktyg  men bra stöd för elevernas lärande och studieteknik.

Oribi speak ett tillägg du enkelt gör i Webstore för att sedan kunna få text uppläst via datorn. Om det delas ut texttäta papperskopior behöver vi tänka på många fler steg för att göra dokumentet läsvänligt för elever som t.ex. har avkodnings- eller koncentrationssvårigheter.  Att låta OCR-scanningsfunktionen, som finns i vår skrivare i lärarsvängen, skanna in ett dokument som pdf gör att du kan utnyttja talsyntes t.e.x Oribi och på så sätt  eliminera hinder i lärmiljön och dessutom spara tid.

Stava Rex och Spellright, en digital resurs för att bearbeta texter på svenska och engelska. Du hittar det under fliken tillägg i ett googledokument. Verktyget ger eleverna möjlighet att bearbeta sina texter när de väl har skrivit klart sin text. Detta kan tyckas tidskrävande då det krävs ett gediget samarbete mellan användaren och verktyget men ett ypperligt lärtillfälle att verkligen få bearbeta sin text innan inlämning.  

Jag hoppas att det jag har delat med mig av kan väcka tankar om hur vi kan systematisera användandet av våra digitala resurser i undervisningen och på så sätt öka den tillgängliga lärmiljön.

Skärmavbild 2018-05-07 kl. 13.15.35

På väg till att äga sitt eget lärande!

Skrivet av Pia Brändström och Annelie Hammarström

Dylan_Wiliam_LISE2006_podiumDylan Wiliam prata om fem nyckelstrategier som gynnar elevens lärande. Dylan menar att just äga sitt eget lärande, kan vara den viktigaste strategin. När eleverna äger sitt eget lärande, då faller de andra strategierna på plats. Att äga sitt eget lärande innebära att veta hur man själv lär, att vilja lära och att ta ansvar för att lära, kort sagt “att lära sig att lära”!

Skärmavbild 2018-04-26 kl. 15.25.28

Problemet tror vi är att om inte eleven har motivation till att lära (äga sitt eget lärande) så blir det på något sätt passiviserande, enbart information om vari elevens brister finns, var svagheter ligger och signalerar på något vis “ du är bra men inte bra nog”  eleven får en känsla av att även om jag är bra så är jag inte bra nog utan måste alltid göra bättre.

Feedback och återkoppling måste uppfattas som ett stöd för eleven, och inte upplevas som ett ständigt påpekande om vad dem inte kan! Eleven behöver se och känna vad dem är bra på, har insikt i hur de ligger till i de olika kursen. Det som driver oss och gör oss motiverade är när vi känner oss bra på någonting, när vi verkligen känner det och tror på oss själva så föds det en stark drift och motivation hos oss själva att prestera mera, att bli bättre, att utvecklas.

Att äga sitt egna lärande förutsätter en motivation för att lära, det är ett aktivt tillstånd. Skärmavbild 2018-04-26 kl. 15.28.21När vi möter elever som “äger sitt eget lärande” så har vi så många verktyg och så mycket kunskap om hur vi ska hjälpa och utveckla dem. Nöten som vi behöver knäcka är att få dem att bli motiverade.

Det är bara att gå till sig själv, om jag känner att jag inte presterar, känner mig otillräcklig, inte förstår eller inte är bra på något, orkar eller vill jag inte lägga ner en massa energi, tid och engagemang för att bli duktig eller gå vidare inom området, där det blir än mer komplicerat och utmanande?

För några år sedan började vi i ämneslaget aktivt arbeta med att tydliggöra kunskapsmålen för eleven. Vi skapade “lärandemallar”, vi tog det centrala innehållet, kurs för kurs, och beskrev vad vi ansåg skulle ingå i de olika momenten, tex vilka metoder ingår i Servering 1. Vi la också in de olika kunskapskraven samt en beskrivning av förmågorna.

Skärmavbild 2018-04-26 kl. 15.30.26

Definitioner begrepp:

“I samråd: Du gör något tillsammans med din lärare. Du arbetar med kontinuerliga avstämningar med läraren, men behöver inte ha läraren vid din sida vid alla moment.”

“Efter samråd: Du frågar din lärare vid behov. Du tar först egna initiativ och du vet när det behövs göra en avstämning med läraren innan arbetet utförs.”

Dessa lärandemallar delar vi med eleverna i Classroom och arbetar aktiv med i undervisningen i alla våra kurser. Det vi gör i undervisningen återkopplar vi på många olika sätt regelbundet mot målen, för att förtydliga för eleverna. I återkopplingen tycker vi det är viktigt att eleven ser vad den kan för att bli motiverad att utbildas mot ett yrke och en profession. Att se sambandet mellan utbildningen och yrket tror vi bidrar till ökad motivation.

Vi använder oss t.ex av dessa lärandemallar inför APL:en i åk3 för de elever som nu inriktat sig på matsalsarbete. De får göra en inventering enligt denna lärandemall. Eleverna inventerar sina serveringskunskaper utifrån målen, värderar och skriver in var dem själv kan och vad dem vill utveckla nu under apl-perioden. När dem kommer tillbaka från sin apl gör dem en ny inventering för att värdera vad dem verkligen lärt under sin apl.

Eleverna ges sedan möjlighet att på skolan visa på de specifika kunskaper de utvecklat eller att få möjlighet att lära sig det som de känner saknas, under resterande tid på skolan, det blir då en “skräddarsydd” undervisning. Vilket ger eleverna en förståelse och insikt för att de kan påverka och styra sin kunskapsutveckling själva och att vi är här för att hjälpa dem med det.

Vi ger hela tiden på olika sätt feedback till eleven för att de ska veta vart de ligger till i förhållande till kunskapsmålen och vad de behöver utveckla för att nå längre, allt för att de ska komma till att äga sitt eget lärande. Vi arbetar i Classroom i alla våra kurser och tycker att det är lätt att via “kommentarer” i tex loggbok eller uppgifter ge feedback och återkoppling. Vi ger också muntlig feedback under produktion och tillsammans i grupp efter vår produktion.

Ett annat verktyg som vi använder oss av för att förtydliga målen, få eleverna medvetnaSkärmavbild 2018-04-26 kl. 15.32.21 om sitt eget lärande, utveckla och reflektera är att filma. Vi filmar b.la eleverna i sitt praktiska arbete, t.ex hur de aktivt arbetar under produktion, bärteknik m.m så eleven själv får möjlighet att reflektera. På film blir det också tydligt för eleven att se hur dem själv jobbar praktiskt.

Skärmavbild 2018-04-26 kl. 15.35.21Vi använder oss ofta av Ipad och fotar vid olika tillfällen som t.ex uppdukningar, mise en placer (deras organisation och förberedelser) disken, upplägg m.m för att sedan diskutera i grupp och enskilt. Det vi fotar är sådant som visar på de kunskapsmål som ingår i kursen och då kopplar vi dessa återigen mot lärandemallarna. Eleverna ges möjlighet att själva bedöma och komma fram till vad som kan utvecklas och förbättras. Med bilder blir det tydligt och med bilder tagna under en längre period kan eleven också se sin egen progression, något som också motiverar eleven.

En förutsättning för att få eleven att börja ta ansvar för sitt eget lärande är reflektion över vad man lärt. Det finns många sätt att börja reflektera, bilder och film har vi redan nämnt. Att regelbundet arbeta med X-it tickets är också ett bra verktyg till reflektion och återkoppling. Paddlet eller google formulär fungerar bra för oss när vi gör X-it tickets.

När vi tillsammans går igenom X-it ticketserna så diskuterar vi vilka kunskapsmål de kan kopplas till. X-it tickets är inte enbart till för oss som undervisar utan också för eleverna, att vi tillsammans går igenom dessa, eleverna stärks och blir bekräftade och medvetandegörs om sitt lärande. Här blir det ofta engagerade diskussioner där vi känner att det blir en aktiv process hos eleverna. Det stärker även de flesta eleverna när de blir medvetna om att de är på rätt väg och att vi lyfter det just de har “lärt sig” under lektionen.

Att starta upp nästkommande lektion med att gå igenom Exit-tickets är också ett bra sätt att repetera och att fokusera eleverna på dagens lektion.

Det är inte lätt att få med allt som man som lärare faktiskt gör i sin undervisning. Vi har här försökt förmedla hur vi försöker arbeta med att få våra elever motiverade och engagerade för att ta ansvar för sitt eget lärande.

Vi håller med Dylan om att elever som äger sitt lärande också har lättare att ta till sig och förstå de andra fyra nyckelstrategierna.

En elev som äger sitt eget lärande och vet hur den själv lär, förstår att kamratrespons är ett sätt att vägleda varandra, inte att döma. Att utan tydlig mål är det svårt eller faktiskt omöjligt att vet vart man ska och aktiva klassrum med “no hands up” ger utrymme för diskussioner som leder till ytterligare lärande, befäster kunskapen och synliggör lärande. En elev som äger sitt eget lärande efterfrågar själv tillslut lärarens feedback och återkoppling och upplever det som en uppmuntran och utvecklande när de får den …….eleven känner att “jag är på god väg”!

Skärmavbild 2018-04-26 kl. 15.36.50

 

“Ju fler kockar desto sämre soppa……not”

Skrivet av Pia Brändström och Annelie Hammarström

Skärmavbild 2018-04-19 kl. 10.54.34

Ett välkänt uttryck som inte alltid stämmer så bra, inte när det gäller läraryrket! Man skulle kunna säga, “många lärare i soppan ger god krydda och förbättrat lärande” 😉

Vi arbetar som lärare på RL-programmet med inriktning mot servering och drycker. För Skärmavbild 2018-04-19 kl. 10.56.03några år sedan bestämde vi oss för att verkligen börja samarbeta fullt ut. Vi hade tidigare jobbat en karaktärslärare i varje årskurs, där en av konsekvenserna var att man i årskurs 3 t.ex hade samma elever i 6 olika kurser………stackars elever! Samma lärare dag ut och dag in, vecka efter vecka!

Redan då planerade vi tillsammans i stora drag,  vad som skulle göras i varje årskurs men i det stora hela så är man ju som lärare väldigt “ensam” om sin planering och undervisning. Det är i stort sätt omöjligt att med det upplägget vara helt insatt i andras kurser och undervisning.

Vi bestämde oss för att det måste vara bättre att vi lärare har dubbelt så många kurser och elever, men hälften av arbetsbördan. Vilka mattesnillen!

Att vi idag samarbetar i 11 olika kurser i tre årskurser betyder inte att vi har hälften av all undervisning i var eller att vi delar upp och tar vissa områden. Det betyder verkligen att vi samarbetar full ut. All planering gör vi tillsammans i alla kurser. Här har classroom och google drive med delade dokument och mappar gjort arbetet och kommunikationen mycket lättare.

Vi undervisar en lärare i taget (vid vissa tillfällen är vi bägge två), och är fullständigt insatta i varandras, vår undervisning. Alla prov och uppgifter gör vi tillsammans och kanske de bästa av allt……..vi bedömer allt tillsammans!

Vi diskuterar, reflekterar över undervisningen och eleverna varje dag. Den ena handen vet vad den andra lagar, eller hur var det nu? 😉

Vem gynnar detta och varför vill man ha dubbelt så många kurser och arbete?

Faktum är att första året var tufft, men när vi nu fått struktur och rutiner så upplever vi båda att vårt arbete som lärare blivit mindre ensamt, mycket mer stimulerande, mer effektivt och framförallt gynnar det våra elevers lärande.

Vad säger eleverna då?  Vi frågade vad dem tyckte och om dem upplever det som rörigt att vi är två lärare i samma kurser? Eleverna svarade “ Det spelar ingen roll vem av er som kommer, ni undervisar på liknande sätt, men ni är olika som personer, så det är bra att vi får både ock”! “Det känns säkert när ni är två som bedömer”  Om man inte förstår den ena så finns det en till som kan förklara”

För oss kändes det som ett mycket bra betyg!

Under dessa fyra år som vi arbetat tillsammans har vi fått möjlighet att se på vår egen undervisning ur en kollegas perspektiv, vilket inneburit att vår undervisning hela tiden utvecklas. Vi lär av varandra och utvecklar varandra. Arbetet tillsammans har också gjort att vi reflekterar över elevernas lärande mer, eftersom vi hela tiden “lämnar över” till varandra. Detta innebär att vi ser eleverna “mer”, vad som görs bra, vad bör förbättras, svårigheter och utmaningar.

Idag skulle det kännas väldigt ensamt och tråkigt att återgå till vårt gamla arbetssätt, inte alls lika utvecklande och inspirerande.

Vi anser att elevernas lärande har förbättrats av vårt arbetssätt. Vi tycker också att vårt arbetssätt har underlättats tack vare skolans satsning på en-till en dator, som ger oss otroliga möjligheter med digitala hjälpmedel och verktyg.

På tal om digitala verktyg……….det är lätt att få prestationsångest när vi nu ska blogga lite om hur just vi gör. Så vi hade ångest en stund när vi sedan insåg att vi gör ju massor. Vi använder digitala verktyg hela tiden i vår undervisning…..utom när vi bär tallrikar och serverar vin! Skämt och sido, vi är fantastiskt duktiga på denna skolan inom det digitala området, många fantastiska lärare med fantastiska undervisningssätt och hjälpmedel. Så bra att vi många gånger glömmer allt bra som vi gör mest hela tiden, kanske för att det blivit en självklarhet och god vana.

Skärmavbild 2018-04-19 kl. 10.57.57Google drive är en självklarhet, tänk vilken ordning och reda vi fick på våra skrivbord och i våra hyllor när vi kunde lägga allt i mappar i driven. Allt finns där i fina mappar med olika färger!

Skärmavbild 2018-04-19 kl. 10.58.06

Classroom, så bra det blev, nu hittar alla elever sitt material och vi med. Ett fantastiskt hjälpmedel, här förmedlar vi alla uppgifter, meddelande och påminnelser. Vi lägger upp bilder och film, delar med oss av länkar och youtubeklipp, så fantastisk! Lätt smidigt och man vet som lärare att alla elever fått allt!

Eleverna är positiva till classroom och även de upplever att de får en bra struktur på sina uppgifter och sitt arbete.

Skärmavbild 2018-04-19 kl. 10.58.17

Exitticket ett stöd för lärandet och att ge återkoppling, tänk så lätt det har blivit med hjälp av t.ex Padlet eller Google formulär. Vi inser att det inte går en dag utan att vi använder digitala verktyg som vi inte ens tänker på att vi använder. Vårt formativa arbetssätt har verkligen blivit så mycket effektivare, smidigare och tydligare idag med alla dessa hjälpmedel!

Nästa vecka fortsätter vi vårt bloggande, då kommer vi att beskriva delar av vårt formativa arbetssätt gällande “att äga sitt eget lärande”!

Önskar er en härlig stund i vårsolen och att ni kokar många goda soppor!

Skärmavbild 2018-04-19 kl. 10.58.28

SMARTboard

Skrivet av Birgitta Elmstrand

Då är det dags för mig, att i vårsolen, försöka mig på att göra mitt första blogginlägg någonsin.

Jag arbetar som specialpedagog på gymnasiesärskolans individuella program. Som pedagog är mitt fokus på hur jag på bästa sätt kan stötta mina elever att nå så långt som möjligt, utifrån sina förutsättningar. En stor del av mitt arbete är att anpassa min undervisning/väcka intresse så att alla elever ska kunna ta till sig den.

Hela vår verksamhet genomsyras av tydliggörande pedagogik och att individanpassa till varje elev utifrån sina förutsättningar. Alla dagar har en tydlig återkommande struktur för att öka elevens trygghet, delaktighet och kunskapsutveckling.

Med en SMARTboard i klassrummet så har jag kunnat vidareutveckla min undervisning, så den känns mer modern och mer utmanande både för mig och mina elever.

Gör först det du brukar göra, fast på smartboarden.

Med detta som utgångspunkt så valde jag att börja introducera vår nya smartboard i momentet samling.

Samlingen inleder varje dag, den genomförs av veckans ordningsperson tillsammans med en av pedagogerna. Under samlingen använder vi oss av det talade ordet, tecken som stöd och bilder.

Eleven drar almanackan – säger/tecknar dagens datum, namnsdag, kollar väder och temperatur. Sedan använder eleven SMARTboarden som ytterligare ett sätt att tydliggöra dagen. Den har jag anpassat i förväg efter veckans ordningsperson. Anpassningarna görs efter elevernas förmågor. Det kan innebära att jag förberett datum och “gömt” det så att eleven får sudda fram det, alternativt själv skriva det. Smartboarden gör det enkelt att för alla elever att vara delaktiga, och att anpassa utmaningen för varje enskild elev.

Ordningspersonen går också igenom dagens schema, genom att dra bilder, text så att de hamnar enligt schema. Vi har alltid ett schema uppsatt på en whiteboard bredvid, för att det ska finnas synligt hela dagen. Här är en av SMARTboardens svagheter, att datorn alltid måste vara inkopplad för att tex schemat ska synas eftersom det är gjort i SMARTnotebook.

schema blogg

 

Det vi har upptäckt är att alla våra elever har väldigt bra koll på hur dagen ser ut, och att fler elever blir aktiva när schemat görs på SMARTboarden.

SMARTboarden vi har i klassrummet är som en stor iPad. Dvs inkopplad med datorn fungerar den som en “traditionell” SMARTboard men vi kan också söka på nätet direkt från tavlan och använda den som en vanlig whiteboard. Detta innebär att tillgängligheten för eleverna är väldigt stor. En stor fördel är att eleverna är vana vid sina iPads, som är deras pedagogiska verktyg, och att smartboarden fungerar på samma sätt. Detta har gett en ökad trygghet och att alla vågar testa – det vi gör på smartboarden kan vi också göra på iPaden.

En av våra stora utmaningar är att göra alla våra elever delaktiga, även de med stora kommunikationssvårigheter.

Eleverna kan på eget initiativ ta hjälp av SMARTboarden . Om eleven vill berätta något och inte har kunnat göra sig förstådd, så kan eleven söka direkt på tavlan så att alla ser och med hjälp av text/bild berätta så att vi andra förstår – kommunikation uppstår. Detta ger ökad självständighet, genom att eleven inte behöver ta hjälp av oss i personalen, för att kunna förmedla sig.

Att arbeta med SMARTboarden innebär en del tidsinvestering i förberedelse, men möjligheterna är oändliga.

Ett dilemma vi har på gymnasiesärskolan är anpassade läromedel, det är svårt att hitta rätt nivå som inte är för barnsliga, och med rätt stegring.

Här tänker jag att jag kan använda mig av SMARTboarden som en möjlighet att skapa nya arbetsuppgifter som tidigare varit omöjliga. Ett komplement, både när vi jobbar tillsammans men även individuellt anpassat till enskild elev. Alla lektioner kan sparas, förändras under resans gång och göras om och om igen, återkoppling.

Med SMART lab kan pedagoger/elever skapa spelinspirerade interaktiva övningar med eget innehåll. Övningarna kan anpassas till alla åldrar, ämnen och verksamheter.

Jag har främst använt mig av Supersortering genom att förbereda lektioner om tex allemansrätt, årstider, geometriska figurer. Men jag har också låtit eleverna göra egna sorteringar efter intresse, de har bestämt tema, letat bilder och sedan har vi gemensamt “tillverkat” övningen och kompisarna har fått prova på. Ett enkelt, roligt sätt att göra eleverna delaktiga och få visa sina kunskaper och intressen.

Supersortering blogg

Här kommer ytterligare några exempel på hur jag använder SMARTboarden.

Vid högläsning, jag lånar en E-bok som jag läser från iPaden, samtidigt som eleverna ser text och bilder på smartboarden. Det ökar förståelsen för text/bild och det hjälper en del elever att hålla fokus på berättelsen.

Vi använder smartboarden att skriva till bilder, leta ord i texter – stryka över etc. Eleverna är med och skriver antingen direkt på tavlan eller på den inkopplade datorn/iPaden.

Smartboarden kan enkelt även användas till att skapa stämningar  – sprakande brasa när man kommer in från taxi på morgonen.

Rogivande bilder med avslappningsmusik till massage.

Jag ser oändliga möjligheter till att använda SMARTboarden i min undervisning, det enda som krävs är att vilja och våga!

massage

Ökad elevaktivitet – livlinor från tv-världen

Skrivet av Agneta Everbrand

Den här veckan har jag fått möjligen att skriva ner några rader på bloggen. Inför den uppgiften känner jag mig ytterst ödmjuk då vi har så många duktiga och kompetenta kollegor på Jenny, men kanske kan jag inspirera någon. Digitaliseringen på skolan har för mig och min undervisning varit otroligt utvecklande. Jag kan se så många fördelar med att jobba med digitaliseringen och digitala hjälpmedel.

Jag funderar mycket på hur man ska hitta tillbaka till eleverna som har tappat gnistan, vilket för mig är och har varit ett problem. Det är inte en lätt uppgift och den har såklart inte något enkelt svar. Jag vill så gärna öka mina elevers aktivitet i klassrummet och kanske kan det delvis öka gnistan, vilket mitt inlägg kommer att handla om.

Min elever i Konferens 1 hade under några veckor jobbat med olika mötesformer, alternativa möbleringar och den kreativa miljöns betydelse för en lyckad konferens. Vi hade tillsammans haft presentationer, jobbat med uppgifter, diskuterat och varit på studiebesök. Efter detta ville jag se vad eleverna kunde och bestämde mig för att kontrollera detta via en muntlig “postkods” aktivitet. Alla eleverna fick tre lappar framför sig där det stod ring en vän, fråga publiken och byt fråga.

Skärmavbild 2018-03-27 kl. 15.02.30.png

Jag hade själv samlat ett batteri med frågor och slumpade vem som skulle svara via classtools.net. För att slumpa vem som skulle svara på frågan så skulle jag ha kunnat använda mig av glasspinnar men tycker att classtools-random name picker är mycket mer spännande. Jag slumpade namnet på vem som skulle svara på frågorna. Visste man inte svaret hade man möjlighet att använda sig av sina tre livlinor. Då fanns möjlighet att få hjälp av en kompis, publiken eller att byta fråga. Detta gjorde att det skapades bra diskussioner, eleverna fick tänka till, de vågade svara och tillsammans löste de svaren på frågorna. Eleverna kände sig trygga när de skulle svara, elevaktiviteten ökade och i utvärderingen tyckte alla eleverna att detta var ett bra och kul sätt att visa sina kunskaper på och som de gärna kunde göra om.

I kursen Besöksnäringen jobbar vi med kända resmål i Sverige och i världen. För att introducera detta bestämde jag mig för att låna mig av nästa tv-program. Den här gången handlar det om programmet “ Doobidoo”

Jag hade samlat bilder på ett 50 tal städer i Sverige och världen på en Powerpoint. På bilden fanns en för staden typisk siluett samt namnet på staden.

Skärmavbild 2018-03-27 kl. 17.05.49

Eleverna delades in grupper om fyra. Powerpointen visades på duken och en elev stod framför bilden med ryggen emot så att den inte kunde se varken bild eller text. Övriga elever i gruppen stod framför duken och kunde se både bild och namnet på staden. Nu hade eleverna en minut på sig att förklara så många städer för kompisen som stod med ryggen mot duken det kunde utan att nämna själva namnet. Kunde eleven svaret, bytte de plats så att alla fick möjlighet att svara. Detta skapade en enorm aktivt i klassrummet och eleverna gillade detta sätt att introducera kända resmål i Sverige och i världen. Det blev en hel del skratt och glada miner. Detta sätt att arbeta på tänker jag att jag kommer att kunna utveckla och använda mig av i andra sammanhang. Kanske kan man använda den aktivitet då eleverna ska förklara olika begrepp eller glosor. Vill man få fart på lektionen så är detta ett bra tips.

För att vidare öka elevaktiviteter använder jag gärna mini-whiteboards. Detta är ett fantastiskt hjälpmedel både då jag snabbt vill göra en exit ticket eller vill att eleverna ska skriva ner vad de kan om ett område. Lista kan göras lång på vad på vad man kan göra med dem. Med detta enkla hjälpmedel ökar jag elevaktiviteter då jag får med de tysta och försiktiga eleverna, jag kan snabbt se om eleverna förstår uppgiften eller så använder jag det som ett bra underlag för diskussioner. Här skulle jag såklart kunna använda mig av digitala whiteboards. Men för mig har variationen varit viktigt att ibland kunna bryta av datoranvändandet och bara använda mig av att skriva för hand.

Skärmavbild 2018-03-27 kl. 17.07.45

Det här är några bra aktiviteter som har fungerat bra för mig och mina elever just nu. Jag hoppas att detta skulle kunna vara till inspiration för dig också!