SMARTboard

Skrivet av Birgitta Elmstrand

Då är det dags för mig, att i vårsolen, försöka mig på att göra mitt första blogginlägg någonsin.

Jag arbetar som specialpedagog på gymnasiesärskolans individuella program. Som pedagog är mitt fokus på hur jag på bästa sätt kan stötta mina elever att nå så långt som möjligt, utifrån sina förutsättningar. En stor del av mitt arbete är att anpassa min undervisning/väcka intresse så att alla elever ska kunna ta till sig den.

Hela vår verksamhet genomsyras av tydliggörande pedagogik och att individanpassa till varje elev utifrån sina förutsättningar. Alla dagar har en tydlig återkommande struktur för att öka elevens trygghet, delaktighet och kunskapsutveckling.

Med en SMARTboard i klassrummet så har jag kunnat vidareutveckla min undervisning, så den känns mer modern och mer utmanande både för mig och mina elever.

Gör först det du brukar göra, fast på smartboarden.

Med detta som utgångspunkt så valde jag att börja introducera vår nya smartboard i momentet samling.

Samlingen inleder varje dag, den genomförs av veckans ordningsperson tillsammans med en av pedagogerna. Under samlingen använder vi oss av det talade ordet, tecken som stöd och bilder.

Eleven drar almanackan – säger/tecknar dagens datum, namnsdag, kollar väder och temperatur. Sedan använder eleven SMARTboarden som ytterligare ett sätt att tydliggöra dagen. Den har jag anpassat i förväg efter veckans ordningsperson. Anpassningarna görs efter elevernas förmågor. Det kan innebära att jag förberett datum och “gömt” det så att eleven får sudda fram det, alternativt själv skriva det. Smartboarden gör det enkelt att för alla elever att vara delaktiga, och att anpassa utmaningen för varje enskild elev.

Ordningspersonen går också igenom dagens schema, genom att dra bilder, text så att de hamnar enligt schema. Vi har alltid ett schema uppsatt på en whiteboard bredvid, för att det ska finnas synligt hela dagen. Här är en av SMARTboardens svagheter, att datorn alltid måste vara inkopplad för att tex schemat ska synas eftersom det är gjort i SMARTnotebook.

schema blogg

 

Det vi har upptäckt är att alla våra elever har väldigt bra koll på hur dagen ser ut, och att fler elever blir aktiva när schemat görs på SMARTboarden.

SMARTboarden vi har i klassrummet är som en stor iPad. Dvs inkopplad med datorn fungerar den som en “traditionell” SMARTboard men vi kan också söka på nätet direkt från tavlan och använda den som en vanlig whiteboard. Detta innebär att tillgängligheten för eleverna är väldigt stor. En stor fördel är att eleverna är vana vid sina iPads, som är deras pedagogiska verktyg, och att smartboarden fungerar på samma sätt. Detta har gett en ökad trygghet och att alla vågar testa – det vi gör på smartboarden kan vi också göra på iPaden.

En av våra stora utmaningar är att göra alla våra elever delaktiga, även de med stora kommunikationssvårigheter.

Eleverna kan på eget initiativ ta hjälp av SMARTboarden . Om eleven vill berätta något och inte har kunnat göra sig förstådd, så kan eleven söka direkt på tavlan så att alla ser och med hjälp av text/bild berätta så att vi andra förstår – kommunikation uppstår. Detta ger ökad självständighet, genom att eleven inte behöver ta hjälp av oss i personalen, för att kunna förmedla sig.

Att arbeta med SMARTboarden innebär en del tidsinvestering i förberedelse, men möjligheterna är oändliga.

Ett dilemma vi har på gymnasiesärskolan är anpassade läromedel, det är svårt att hitta rätt nivå som inte är för barnsliga, och med rätt stegring.

Här tänker jag att jag kan använda mig av SMARTboarden som en möjlighet att skapa nya arbetsuppgifter som tidigare varit omöjliga. Ett komplement, både när vi jobbar tillsammans men även individuellt anpassat till enskild elev. Alla lektioner kan sparas, förändras under resans gång och göras om och om igen, återkoppling.

Med SMART lab kan pedagoger/elever skapa spelinspirerade interaktiva övningar med eget innehåll. Övningarna kan anpassas till alla åldrar, ämnen och verksamheter.

Jag har främst använt mig av Supersortering genom att förbereda lektioner om tex allemansrätt, årstider, geometriska figurer. Men jag har också låtit eleverna göra egna sorteringar efter intresse, de har bestämt tema, letat bilder och sedan har vi gemensamt “tillverkat” övningen och kompisarna har fått prova på. Ett enkelt, roligt sätt att göra eleverna delaktiga och få visa sina kunskaper och intressen.

Supersortering blogg

Här kommer ytterligare några exempel på hur jag använder SMARTboarden.

Vid högläsning, jag lånar en E-bok som jag läser från iPaden, samtidigt som eleverna ser text och bilder på smartboarden. Det ökar förståelsen för text/bild och det hjälper en del elever att hålla fokus på berättelsen.

Vi använder smartboarden att skriva till bilder, leta ord i texter – stryka över etc. Eleverna är med och skriver antingen direkt på tavlan eller på den inkopplade datorn/iPaden.

Smartboarden kan enkelt även användas till att skapa stämningar  – sprakande brasa när man kommer in från taxi på morgonen.

Rogivande bilder med avslappningsmusik till massage.

Jag ser oändliga möjligheter till att använda SMARTboarden i min undervisning, det enda som krävs är att vilja och våga!

massage

Annonser

Ökad elevaktivitet – livlinor från tv-världen

Skrivet av Agneta Everbrand

Den här veckan har jag fått möjligen att skriva ner några rader på bloggen. Inför den uppgiften känner jag mig ytterst ödmjuk då vi har så många duktiga och kompetenta kollegor på Jenny, men kanske kan jag inspirera någon. Digitaliseringen på skolan har för mig och min undervisning varit otroligt utvecklande. Jag kan se så många fördelar med att jobba med digitaliseringen och digitala hjälpmedel.

Jag funderar mycket på hur man ska hitta tillbaka till eleverna som har tappat gnistan, vilket för mig är och har varit ett problem. Det är inte en lätt uppgift och den har såklart inte något enkelt svar. Jag vill så gärna öka mina elevers aktivitet i klassrummet och kanske kan det delvis öka gnistan, vilket mitt inlägg kommer att handla om.

Min elever i Konferens 1 hade under några veckor jobbat med olika mötesformer, alternativa möbleringar och den kreativa miljöns betydelse för en lyckad konferens. Vi hade tillsammans haft presentationer, jobbat med uppgifter, diskuterat och varit på studiebesök. Efter detta ville jag se vad eleverna kunde och bestämde mig för att kontrollera detta via en muntlig “postkods” aktivitet. Alla eleverna fick tre lappar framför sig där det stod ring en vän, fråga publiken och byt fråga.

Skärmavbild 2018-03-27 kl. 15.02.30.png

Jag hade själv samlat ett batteri med frågor och slumpade vem som skulle svara via classtools.net. För att slumpa vem som skulle svara på frågan så skulle jag ha kunnat använda mig av glasspinnar men tycker att classtools-random name picker är mycket mer spännande. Jag slumpade namnet på vem som skulle svara på frågorna. Visste man inte svaret hade man möjlighet att använda sig av sina tre livlinor. Då fanns möjlighet att få hjälp av en kompis, publiken eller att byta fråga. Detta gjorde att det skapades bra diskussioner, eleverna fick tänka till, de vågade svara och tillsammans löste de svaren på frågorna. Eleverna kände sig trygga när de skulle svara, elevaktiviteten ökade och i utvärderingen tyckte alla eleverna att detta var ett bra och kul sätt att visa sina kunskaper på och som de gärna kunde göra om.

I kursen Besöksnäringen jobbar vi med kända resmål i Sverige och i världen. För att introducera detta bestämde jag mig för att låna mig av nästa tv-program. Den här gången handlar det om programmet “ Doobidoo”

Jag hade samlat bilder på ett 50 tal städer i Sverige och världen på en Powerpoint. På bilden fanns en för staden typisk siluett samt namnet på staden.

Skärmavbild 2018-03-27 kl. 17.05.49

Eleverna delades in grupper om fyra. Powerpointen visades på duken och en elev stod framför bilden med ryggen emot så att den inte kunde se varken bild eller text. Övriga elever i gruppen stod framför duken och kunde se både bild och namnet på staden. Nu hade eleverna en minut på sig att förklara så många städer för kompisen som stod med ryggen mot duken det kunde utan att nämna själva namnet. Kunde eleven svaret, bytte de plats så att alla fick möjlighet att svara. Detta skapade en enorm aktivt i klassrummet och eleverna gillade detta sätt att introducera kända resmål i Sverige och i världen. Det blev en hel del skratt och glada miner. Detta sätt att arbeta på tänker jag att jag kommer att kunna utveckla och använda mig av i andra sammanhang. Kanske kan man använda den aktivitet då eleverna ska förklara olika begrepp eller glosor. Vill man få fart på lektionen så är detta ett bra tips.

För att vidare öka elevaktiviteter använder jag gärna mini-whiteboards. Detta är ett fantastiskt hjälpmedel både då jag snabbt vill göra en exit ticket eller vill att eleverna ska skriva ner vad de kan om ett område. Lista kan göras lång på vad på vad man kan göra med dem. Med detta enkla hjälpmedel ökar jag elevaktiviteter då jag får med de tysta och försiktiga eleverna, jag kan snabbt se om eleverna förstår uppgiften eller så använder jag det som ett bra underlag för diskussioner. Här skulle jag såklart kunna använda mig av digitala whiteboards. Men för mig har variationen varit viktigt att ibland kunna bryta av datoranvändandet och bara använda mig av att skriva för hand.

Skärmavbild 2018-03-27 kl. 17.07.45

Det här är några bra aktiviteter som har fungerat bra för mig och mina elever just nu. Jag hoppas att detta skulle kunna vara till inspiration för dig också!

Prezi och dialektiken

Skrivet av Andreas Zedig

Jag har hört det påstås att de flesta tänker i bilder. Jag har egentligen aldrig förstått vad det vill mena. Jag tänker inte i bilder, mer i ljud eller text (här skulle man kunna börja tala om lärstilar, men… ni kan det, det är så att säga: sen gammalt). Den person som påstod att vi tänker i bilder fick mig att, om än inte tänka i bilder, förstå att andra kanske gör det. Andra betyder för mig, i de flesta fall i allmänhet och i detta fall i synnerhet, elever.

Personen bakom första radens första påstående var en senior lärarkollega. Hen begagnade sig i mycket stor utsträckning av bildmaterial i undervisningen. Jag såg vårt samtal (som här inte återges i sin fulla kontext men som inbegrep en lektionsobservation med efterföljande didaktisk intervention…), vid sidan av en skarp kritik av mitt varande, som en uppmaning.

Till mitt försvar: Ja, jag pratar och diskuterar gärna mig fram till innehåll, det är mitt sätt att begreppsliggöra. Jag tror heller inte på att göra våld på sig själv, utan att helt enkelt använda de uttrycksformer som man känner att man äger. Hellre vara fyra plus på något och två plus på resten än att vara tre plus på allt.

Men visst kunde jag bli bättre! Sorgligt vore väl annars.

Jag började fundera.

–Det är mänskligt att vilja klä något i form, att göra det greppbart för de sinnen vi är bekväma med att begagna oss av, att göra det till en del av vår sinnevärld. Det är så idéerna, de abstrakta formerna blir deskriptiva och begripliga. Vi bestämmer att ett visst ting är av ett visst slag eller att en viss kvalitet eller egenskap är av ett visst slag. Javisst, det verkade rimligt. (ursäkta historiskt presens)

Min dåvarande kollega använde sig av enkla bildspel. Till dessa talade hen och lade ut texten om begrepp, idéer och teorier. Min kollegas tanke var att använda bilderna som minnesstöd och som förtydliganden.

Jag såg på bildmaterial lite annorlunda. Jag ville hitta verktyg för att bygga ut resonemang, idéer och teorier hemmahörande i min undervisning i fler dimensioner. Göra upp med PowerPointhegemonin och hitta en annan plattform för tanke, bild och form.

Jag tyckte mig hitta ett sånt verktyg i Prezi. Jag kunde arbeta med bildelement, zoomnivåer, text, tal, videoklipp allt på en gång! Jag kunde göra en kort presentation med tyngdpunkt på det visuella, men jag kunde också göra en hel kursplattform, lägga in allt material som skulle tittas på eller belysas i en och samma Prezi. Heureka.

För mig är att använda Prezi en estetisk övning. Jag tränar mig i att kommunicera på olika sätt och på olika nivåer. Jag tvingas använda bild- och formmaterial och göra urval som gör mina idéer till bilder, gör mig relaterbar och arketypisk.

Prezi blir ett hjälpmedel, en brygga. Prezi lär mig att kommunicera på fler sätt än enbart genom ord eller text. Prezi låter mig bli något plus starkare i mitt sätt att kommunicera idéer och innehåll till fler elever.

Ovanstående får redogöra för mina personliga motiv. Som vän av skola på vetenskaplig grund tänker jag nu referera och parafrasera (håll i hatten!) en studie i ämnet: Påverkar presentationsmediet meddelandet? .

Studien är någon form av “joint venture” och utgår från Cambridge, Massachusetts ärevördiga Harvarduniversitet och deras “Department of Psychology” (eller på ren svenska deras psykologiinstitution) och “Harvard Initiative for Learning and Teaching” (någon slags fonderad pedagogikkatalysator) respektive det mindre kända Frisco-baserade Minerva Schools at the Keck Graduate Institute. Jag tänker att den är tillämpbar på och användbar för ämnet för min diskussion, som skulle kunna formuleras: Finns det kommunikationsfördelar med att använda Prezi?

I korthet redogörs i studien för ett experiment uttänkt och orkestrerat av forskarna Moulton, Türkay och Kosslyn i vilket ett rollspel genomförs. Rollspelarna spelar rollen antingen av presentatörer eller bolags-VDer. Experimentet går sedan ut på att presentatörerna presenterar för bolags-VDarna  med hjälp av (1) Muntligt framförande utan visuellt stöd (2) PowerPoint eller (3) Prezi.

Striden står alltså mellan mer traditionella presentationssätt (läs muntligt framförande utan visuellt stöd), presentationssätt med statiskt visuellt stöd eller sk. ZUIs (Zoomable User Interface). Det hela kvantifieras utifrån åhörarnas reaktioner på de olika presentationssätten och huruvida de upplever presentationen som ‘Effektiv’, ‘Övertygande’, ‘Engagerande’ eller ‘Strukturerad’.

Skärmavbild 2018-03-20 kl. 13.17.41
1)

Här med ett mer visuellt tilltal:

Skärmavbild 2018-03-20 kl. 13.19.01
2)

Konklusionen av experimentet ger vid handen att åhörarna av presentationerna föredrog Prezi framför PPT och muntliga anföranden utan visuellt stöd med motiveringen att det gick att skönja att de upplevde en kommunikationsfördel i möjligheten att i kunna använda animationer som zoomas eller panoreras för att ge överblick.

“We conclude that the observed effects of presentation format are not merely the result of novelty, bias, experimenter-, or software-specific characteristics, but instead reveal a communication preference for using the panning-and-zooming animations that characterize Prezi presentations.” 3)

Skärmavbild 2018-03-20 kl. 13.15.58.png

4)

Sägas bör, av intellektuell hederlighet, att studien i fråga är sponsrad av Prezi. För den som önskar ta del av studien i sin helhet se fotnot.

Om vi för en stund bryter reklamen och lyfter blicken kan vi titta lite på Prezi som multimodalt verktyg. I sin doktorsavhandling från 2014 “Meningsskapandets möjligheter: multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan” 5) skriver Malmö Högskolas Petra Magnusson om meningsskapande att man genom användandet av flera meningsskapande strategier och uttrycksformer som t.ex. bild och ljud kan öppna upp för elever att lättare skapa betydelse i det de studerar. Petra Magnusson uttalar sig nedanstående, på temat: Hur multimodal teori stärker elevers meningsskapande, för Skolverkets Christoffer Dahl:

Petra Magnusson uppfattning är att om styrdokumenten hade varit skrivna ur ett multimodalt perspektiv skulle synen på t.ex. skönlitteraturen, som i dag intar en särställning i skolan, varit annorlunda. Utgår man från multimodal teoribildning betyder det att skönlitteratur blir ett av många sätt att förmedla berättelser. Enligt Petra Magnusson öppnar ett sådant perspektiv upp för ett mer ickehierarkiskt meningsskapande. – Jag menar att textanalys som tar hänsyn till hur visuella och skriftspråkliga resurser samverkar kan utveckla arbetet i skolan. Dagens styrdokument innehåller, trots att det saknas en uttalad begreppsapparat, formuleringar som möjliggör en multimodal tolkning som skulle kunna utvecklas vidare. Om läraren har en syn på meningsskapandet som tar hänsyn till olika uttryckssätts potential oavsett om det är tidning, bok eller film, blir arbetet med att utveckla elevernas meningsskapande mer greppbart och möjligt att ta sig an, avslutar Petra Magnusson.” 6)

Jag har goda erfarenheter av att låta elever göra Prezi för att reda i och orientera sig kring teman och ämnen. I Petra Magnussons avhandling argumenteras för att så även skulle kunna stärka elevers meningsskapande. Ehuru jag inte är elev kan jag ändå uppleva att jag förstår hur hon menar. Jag tycker att jag får ett bättre grepp om och översikt av det jag ska presentera eller diskutera genom att just kombinera olika uttryckssätt och låta dem färga in i och vara i dialog med varandra.

Multimodalitet. På ett sätt de senaste årens modeord. Jag tänker att det ändå är något bra, men tänker samtidigt att vi inte behöver rädas ett ord som dialektik. Vi ställer motsatser eller olikheter mot varandra för att nå nya insikter. Det är väl egentligen bara ett annat sätt att säga det på.

Noter:

[1-4] Moulton ST, Tu ̈rkay S, Kosslyn SM (2017) Does a presentation’s medium affect its message? PowerPoint, Prezi, and oral presentations. PLoS ONE 12(7): e0178774. https:// doi.org/10.1371/journal.pone.0178774

[5] Petra Magnusson (2014). Meningsskapandets möjligheter: multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Diss. Malmö högskola: Malmö Studies in Educational Sciences no 74.

[6] Christoffer Dahl “Multimodal teori stärker elevers meningsskapande” artikel på skolverket.se Senast granskad: 2016-02-15

1-4) http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0178774.
5) http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:892864/FULLTEXT01.pdf 
6) https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/undervisning/multimodal-teori-starker-elevers-meningsskapande-1.229246 

 

Dubbelblogg med guldkant

Skrivet av Ann-Sofie Gustavson och Mia Anderzén

Eleverna i årskurs 3 fick i uppgift att reflektera över tidigare elevarbeten som vi sedan diskuterade i helklass.

Det de skulle titta på var;

  • Färgval (harmoni, ljusa eller starka toner, ej blanda ljusa och starka färger)
  • Byggnadstekniskt (rakt, stabilt, dimensioner)
  • Svårighetsgrad (små eller stora delar/detaljer)
  • Kreativitet (fantasi/välgjort/tjocklek på kristyr)
  • Helheten – Intrycket (proportioner)

Skärmavbild 2018-03-15 kl. 14.04.32.png

Sedan var det dags för eleverna att i grupp tillverka ett pepparkakshus med utgångspunkt från samma mall och med fokus på bedömningskriterierna. När de hade skapat sitt pepparkakshus fick de först reflektera över samma ovanstående punkter över sitt egna hus. Därefter fick de ge kamratrespons på ett av de andra gruppernas hus. När eleverna ger respons i grupp blir det inte lika personligt som om de hade gjort det enskilt.

Att först få se tidigare arbeten gör att de får igång sin tankeverksamhet och tar lärdom av det. Alla grupper lyssnar på alla gruppers respons vilket gör att de lär sig av varandra. Vi har även testat att låta eleverna ge kamratrespons enskilt till varandra. Detta gjorde vi när eleverna hade praktiskt prov i bageri 2. De fick säga vad som var bra och ge tips på vad kompisen kan förbättra till nästa gång med

Skärmavbild 2018-03-08 kl. 14.20.55

Eleverna tyckte det gick bra eftersom de känner sig trygga i klassen.  

För att variera undervisningen har vi även utmanat oss själva genom att göra Prezi. Vårt tålamod har satts på prov och vi är glada och stolta att vi har fått ihop det. 

Ann-Sofie valde att tydliggöra examensmålen och betygskriterier.Skärmavbild 2018-03-15 kl. 14.01.44.png

Skärmavbild 2018-03-15 kl. 14.00.23.png

Mia gjorde en Prezi om självkänsla. Idag är det tyvärr många som mår dåligt och har låg självkänsla så därför behöver man jobba med det på olika sätt.
Skärmavbild 2018-03-15 kl. 14.01.10.png

Vi avslutar vårt bloggande där vi en gång började, i Göteborg. I tisdags tog bagerieleverna Elin och Lisa  äntligen hem förstaplatsen i Skolmästerskapen, efter fyra år på andraplats. Nedan kan ni se filmen när de blev utsedda till 2018 års segrare

Tack för oss :)) Dubbelbloggarna Ann-Sofie & Mia

 

Tillsammans är vi starka

Skrivet av Ann-Sofie Gustavson och Mia Anderzén

När vi (Ann-Sofie och Mia) fick i uppdrag av Jörgen att blogga varsin vecka (v.10 och 11) så var det givet för oss.. -Vi gör det tillsammans!!
Vi som gör näst intill allt arbete ihop, så varför bryta ett vinnande koncept?:):)

Vi som en dag i mars 1995 tog tåget till Göteborg för att gå på intervju till Ky-utbildningen för att vidareutbilda oss till bagare/konditorer.
Där i kön hittade vi varandra och kom fram till att vi båda var från Kalmar.
Vi bestämde att -Kommer vi in på skolan så bor vi tillsammans!!
Och så blev det! Efter ett år som sambor och avslutad skola med Gesällbrev i Bageri och Konditori i händerna arbetade vi på olika håll, för att 2006 börja arbeta tillsammans i bageriet på Jenny Nyströmsskolan.

Vi är väldigt olika och har väldigt olika smak vad gäller mat och bakverk men vi arbetar väldigt, väldigt bra ihop.

Vår gemensamma plattform för oss lärare och även elever i bageriet är Google Site.
Det var sagt att den gamla site skulle läggas ner så därför jobbar vi nu med nya site med åk 1, dock finns inte lika många funktioner på nya site som på den gamla.

På siten finns allt “Baknyttigt” de behöver. Eleverna har dessutom en egen site där de lägger alla sina arbeten så att vi lätt kan komma åt dem.

Skärmavbild 2018-03-08 kl. 14.13.41

Vi jobbar mycket med matriser då vi tycker att detta synliggör elevernas kunskaper på ett tydligt och bra sätt.

I bageriet bygger kurserna på varandra. När vi börjar en ny kurs så utgår vi ifrån vart eleverna befinner sig i den kurs de just haft.
De får självskatta sig i matrisen genom att fylla i färg i den ruta där de tycker att de befinner sig. Vi älskar färg så vi har valt att ha
grönt för översiktligt (E), blått för utförligt (C) och rött för utförligt och nyanserat (A).
Eleverna sparar matriserna på sin site under “Min utveckling”. För att förtydliga vad som krävs för målen har de hjälp av länkar i kolumnen med förmåga och färdigheter att t.ex “Planera och organisera arbetet”.

Vi (Ann-Sofie och Mia) diskuterar först den ifyllda matrisen tillsammans och om vi tycker att eleven befinner sig där de markerat så gör vi ingenting. Tycker vi däremot att de befinner sig på en annan nivå ändrar vi till gul färg, därefter har vi enskilda samtal med eleverna. Vid mitten av kursen låter vi eleverna återigen självskatta sig. Tycker vi denna gång att eleverna inte befinner sig där de markerat så fyller vi i med orange färg. Därefter tar vi återigen ett samtal med eleven för att föra deras lärande framåt.
Vårt arbete med matriserna tycker vi har gjort att eleverna blir mer medvetna över vad som krävs för att nå målen och vad de kan förbättra.

En del av matrisen i BK1 Bageri/konditori 1

Skärmavbild 2018-03-05 kl. 13.14.19.png

I samband med matrisarbetet reflektera även eleverna över 2& 1 Skärmavbild 2018-03-08 kl. 14.20.55

Elevreflektion 2& 1
Two stars: Två saker som jag gör bra i bageriet/kondis.
One Wish: En sak som kan förbättras.

Detta är bra,därför att
Detta är bra, därför att
One Wish: En sak som kan förbättras.
Det som kan förbättras/det jag ska tänka på till nästa gång är:
Därför att:
När eleverna har fyllt i så gör vi samma sak med lärarreflektion över ovanstående.

————————————————————————————-

Vi i ämneslaget arbetar också en stor del med instruktionsfilmer.
I dagsplaneringen i bageriet länkar vi filmer och recept som eleverna kan titta på inför lektionen för att få en förförståelse. De kan även gå in efter lektionen för att få en repetition.

Skärmavbild 2018-03-05 kl. 11.47.05.png

Har ni frågor eller funderingar är ni välkomna ner till oss i bageriet.
Ann-Sofie och Mia

 

Digitalt frosseri, haveri och några fadäser.

Skrivet av Ida Carleson

“Digitalt frosseri, hur menar hon?”, kanske någon tänker, eller inte tänker. Jag avser kanske inte så mycket just någon annans digitala frosseri, utan kanske främst mitt egna ibland lite gränslösa och entusiastiska förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Så, varför denna entusiasm? Jo, utifrån mitt sätt att se på saken minimerar digitaliserad undervisning utvärderingar och korta nedskrivna reflektioner med dålig handstil (inkluderat även min egen), exit ticket i ett analogt format – ja, allt det där som är tänkt att läsas, sorteras, kanske rentav sammanställas, ges feedback på (ska det sedan sparas i en pärm, och i sådana fall hur länge, eller är det okej om det hamnar i papperskorgen?). En lärares vardag behöver inte längre vara så “papperstung” och organiserandet av dokument kan de digitala hjälpmedlen avlasta oss med. Tack o lov för det! Men att hitta rätt i djungeln av digitala verktyg, ringa in deras användningsområden och mycket annat, kan ju få även den mest enträgna att famla och falla. Man vill testa allt! Allt verkar kul! Och bra! Det kommer hela tiden något nytt. Hur ska jag hinna testa och pröva!? När? Var? Och inte minst hur!? Det var här jag fann mig själv – i en hysterisk iver att försöka få allt rätt. I detta blogginlägg är min tanke att föra fram lite funderingar, tips och idéer – hur digitala verktyg kan användas så att de fyller ett didaktiskt och pedagogiskt ändamål, samt bjuda på en och annan fadäs.

När jag började jobba på Jenny, inne på min fjärde termin nu, så var det också första gången jag kom i kontakt med Google Classroom, och jag skulle nog vilja påstå att det uppstod kärlek vid första ögonkastet. Så oerhört praktiskt att ha ett digitalt klassrum, där varje arbetsområde låter sig presenteras och organiseras på ett tydligt sätt. Dokument, filmklipp, texter och mycket annat länkas enkelt och eleverna når materialet var än de råkar befinna sig, så länge de har tillgång till internetuppkoppling förstås. Kanske att min förälskelse till det digitala klassrummet också bottnar i att jag har en fight and flight reflex, som lätt triggas igång, av att ha för mycket fysiska dokument att hålla reda på, som ska kopieras, delas ut, organiseras i mappar och pärmar, organiseras för organiserandets skull, läggas på hög, arkiveras för att till sist ändå slängas i en vit papperscontainer för återvinning.

Nåväl, tillbaks till Google Classroom och frontandet av dess fördelar. Under hösten jobbade jag och en åk 3 med PM-skrivande i Svenska 3. För att de skulle hinna bli ordentligt varma i kläderna inför det examinerande PM-skrivandet, fick de i grupper, under en enad fiktiv skribent, skriva PM från ett gammalt nationellt prov. Efter första vändan fick grupperna ge respons på varandras texter och därefter gick jag igenom min bedömning och vilket betyg den hade fått om det hade varit ett regelrätt examinerande skrivande. Detta upprepas ytterligare en gång utifrån en ny uppgift med en annan frågeställning. Efter fem veckor hade gruppen totalt skrivit tio PM vars respons och bedömning jag kunde dela i Classroom, vilket kom eleverna till gagn i deras fortsatta förberedelse inför sina individuella examinerande prestationer. Detta var för mig ett nytt sätt att arbeta med textskrivandet i klassrummet. Rättningshögen har en tendens att skjuta i höjden och är det dessutom texter, som behöver finläsas för att responsen och bedömningen ska bli korrekt, så tar det oerhört mycket tid i anspråk och kombinerat med allt annat som ska hinnas med blir upplevelsen lite av ett moment 22. På detta viset kunde jag aktivera eleverna som lärresurser för varandra, att tillsammans finslipa på konststycket att skriva ett bra PM, samtidigt som att rättningen och bedömningen som upplägget förde med sig inte tog allt för mycket tid i anspråk.

Skärmavbild 2018-02-28 kl. 14.29.27.png

(Men, en bör vara lite försiktig i delandet av dokument på Classroom. Förmodligen är ni inte lika klantiga som jag råkade vara… För ett tag sedan, när en grupp elever skulle hålla muntligt framförande, råkade jag fylla i bedömningen av en elevs framförande i den bedömningsmatris som låg delad i kursens classroom. Lyckligtvis hade den här eleven fått bra feedback, men såklart lite pinsamt ändå. Jag har bett om ursäkt för missödet och jag skäms fortfarande över min bristande kontroll på dokument. Lite lätt missmodigt kan jag konstatera att att min skräck för papper samlat i stora högar, följer med i en ny tappning i den digitaliserade världen.)

Mentimeter är ett annat digital verktyg som jag har blivit riktigt fäst vid – väldigt användbart när jag som lärare vill ha respons från eleverna på ett genomfört arbetsområde, en genomgång, upplägget på ett prov eller liknande. Det går snabbt att göra, smidigt att genomföra och genererar i ett tydligt och prydligt sammanställt resultat, som därmed frigör tid till att diskutera resultatet muntligt tillsammans med eleverna.

Skärmavbild 2018-02-28 kl. 11.13.25.png

(Men, det kan också bli så att mentimeter helt plötsligt börjar leva sitt egna liv, vilket hände mig förra veckan, när en grupp elever skulle utvärdera ett prov. Jag stod redo att mata fram nästa slide med nästa fråga som skulle besvaras, och när så görs uppfylls skärmen istället av elever som blivit till färgglada digitala spelpjäser, ja alltså inte eleverna i bokstavlig bemärkelse, utan snarare deras inlogg, eller digitala identiteter.  Små figurer med spejande ögon åkte omkring till synes utan kontroll eller styrning. Någon annan som varit med om samma sak!?? Eleverna tyckte det var roligt, men själv kände jag mig mest förvirrad, brydd och lite snuvad på min utvärdering.)

Socrative är för mig en relativt ny bekantskap. I en grupp som jag har i Svenska 3 har vi precis satt igång med med att skriva talmanus, vilket ska resultera i engagerande argumenterande muntliga framföranden om några veckor. Som en liten kick-off för arbetsområdet och en skjuts in i deras eget skrivande, lät jag eleverna i mindre grupper få analysera två talmanus skrivna av elever i åk 2 som precis haft sina argumenterande tal (jag hade såklart frågat om lov innan). Vi hade innan gått igenom vad som utmärker ett bra talmanus och i samma veva såklart även det omvända. Vi använde oss av redan färdiga nedskrivna “responskommentarer”, som de kunde plocka av. När eleverna enats inom sina respektive grupper, hur de valt att fördela sina two stars and a wish, så fick de redovisa sin respons i det socrative som jag förberett.

Skärmavbild 2018-02-27 kl. 14.52.27.png

Detta tillvägagångssätt sparade en hel del tid. Med ett knapptryck frontas ett prydligt sammanställt resultat i procent och övergången till att börja diskutera resultatet blir smidigare och mycket mer effektivt än om eleverna lite mer “random” fått i uppgift att lyfta fram kvalitéer och förbättringsområden i det lästa talmanuset. Just i detta exempel hade merparten av grupperna synpunkter på det motargument som eleven använt i sitt tal och vi kunde därefter ha en bra och fokuserad diskussion kring motargumentets funktion och syfte i ett argumenterande tal. (Men…nej, här har jag faktiskt ännu inte stött på något haveri eller råkat klampa i klaveret så att säga. Jag hoppas innerligt att det så förblir.)

AnswerGarden är ytterligare ett digitalt verktyg som jag har börjat använda en hel del, inte minst när jag vill ha snabb input eller ett kort svar på en fråga, där jag vill att alla elever deltar och får uttrycka sin mening. I en kurs, Skrivande, jobbade vi för ett tag sen med att bryta oss ur det traditionella textskapandet och när jag skriver “bryta oss ur”, så var det precis vad vi behövde göra. Jag har sedan kursen inleddes i augusti förra året viftat med ramar att hålla sig inom för att skrivandet ska vara mottagaranpassat – pratat normer, stil och form för olika texttyper, så det var utan tvekan en tröskel att ta sig över när ramarna helt plötsligt blev väldigt vida.  Jag hade nog trott att det skulle bli lite effekten av att släppa ut korna på grönbete, men icke. Det blir väldigt sällan som man tänkt sig och just i detta fall var det till en början ytterst trevande. Hur eller hur, så inledde jag lektionen med en hejdundrande inspirerande genomgång (en kan ju åtminstone hoppas att det var så det uppfattades) om dadaismen, surrealismen och de fick även lyssna på ett youtubeklipp där Hugo Balls dikt Karawane läses upp (om ni inte har lyssnat tidigare så ta tillfälle att göra det här). Detta skulle sedan inspirera dem i deras eget fortsatta skrivande i en mer skönlitterär anda. I slutet av lektionen var jag såklart lite nyfiken på hur de hade tagit sig an utmaningen, att inspireras av författarskap, vars uttryck skiljer sig markant från det traditionella textskapandet. Jag bad dem därför att svara kort på en fråga i AnswerGarden – “Vad tar du med dig från den här lektionen?”, som ett sätt att synliggöra deras tankar och reflektioner både för mig och för varandra.

IMG_2999.JPG

(Men, okej denna kanske inte är så uppseendeväckande eller lustig, men jag har funnit att de första gångerna som jag använder ett nytt digitalt verktyg, kan det vara lite klurigt att ställa in de funktioner som man vill ha. Vid första försöket, i en annan grupp av elever, resulterade en lite spontan fråga, som krävde en något längre svar, att de faktiskt inte kunde svara särskilt mycket alls…det tog helt enkelt stopp efter att de fått ner ett visst antal versaler. Note to self – läs på, checka inställningarna och agera själv försökskanin innan innan övningen presenteras i klassrummet, så slipper en stå med skägget i brevlådan precis innan det ska vinkas av elever med en önskan om en fortsatt trevlig dag.)

Sist men inte minst, min favorit av alla favoriter – Padlet. Alla textbidrag publiceras på samma ställe, anonymt om en så vill, och eleverna kan enkelt ta del av varandras skrivande och på så vis lära sig av varandra. Allra helst använder jag Padlet som verktyg när jag vill att eleverna ska skriva ner ett längre svar – både enskilt och i grupp. Som en inledning på veckans första lektion, en mycket snöig måndagsmorgon (ja det lär ju knappast ha undgått någon att denna vecka har bakats in i ett vitt snötäcke och att det dröja innan vi får se knoppar som spritter i rabatterna), lät jag en grupp elever, få värma upp med att författa en egen kort dikt på temat sibirisk vinter. Uppgiftsinstruktionen var kort med några få regler att hålla sig till:

  • Känsla som ska förmedlas: Frusen och egen vald/din dagsform (glad, trött, ny vecka och nya utmaningar…?)
  • Tre verser med tre strofer i varje: I första versen ska orden måndagsmorgon och sibirisk vinter finnas med. I andra versen ska orden istappar och pudrig snö finnas med. I tredje och sista versen ska orden isande och måndagsmorgon (igen) finnas med.

…och resultatet blev (trumvirvel)

Skärmavbild 2018-02-28 kl. 10.56.11.png

Förutom att dikten skulle förmedla en frusen känsla, skulle eleverna även ta fast på en känsla som där och då var synonymt med deras dagsform. Vilken känsla som skribenterna velat förmedla fick eleverna sedan i grupper sitta och lista ut tillsammans. Återigen, en fördel att alla textbidrag redan står samlade – effektivt och smidigt.
Padlet är även ypperligt att använda sig av när man jobbar med nya begrepp eller teorier i ett ämne. Vi tänker oss ett scenario där läraren först har en genomgång och där presenterar nya begrepp, som eleverna sedan ska kunna förväntas använda sig av i sitt egna fortsatta kunskapsbyggande. I en Svenska 1 kurs håller eleverna precis på att att skriva examinerande analyser på noveller som vi läst och på olika sätt arbetat med –  ett gediget förarbete som blivit hjälpt av elevernas aldrig sinande vetgirighet av det nya som ska läras och en envis och entusiasmerande lärare (eller ja, bitvis må det ha hänt att det dippat…dagsformen och annat kan ju som bekant också spela in) Hursomhelst, efter en kortare, introducerande genomgång av begreppen tema, motiv och budskap, tittade vi på en filmatiserad version av sagan Den fula ankungen och de fick därefter i grupper testa på att använda sig av begreppen i en kortare analys. Därefter kunde vi jämföra vad de olika grupperna hade kommit fram till och diskutera likheter och skillnader i deras analyser. Elever, som av en eller annan anledning inte var med med på lektionen, kunde i efterhand kika på den här padleten för att se vad vi arbetat med under lektionen.

Skärmavbild 2018-02-28 kl. 11.06.51.png

(Men…Inget haveri eller missöde att rapportera här heller. Padlet är vad det verkar som, ett snällt och lättanvänt verktyg, även för den som kanske kan uppleva hanteringen av digitala verktyg svårhanterligt, i synnerhet när det börjar leva sitt egna liv.)

Så, ja, det var väl egentligen det hela. Jag tänker mig fortsätta som innan, dvs. ta mig an den täta terräng av olika digitala verktyg, fortsätta klura på och finjustera användningen av dessa,  bekanta mig med nytt, och som ett personligt mål – skynda långsamt, tillåta att det får bli lite misstag och missöden under tiden som man lär sig. I övrigt skulle jag vilja säga till vinterlandskapet “Vik hädan och låt våren göra entré!”.

Sagan om Spelvärlden

Skrivet av Martin Zetterbjörk

Svettpärlorna hänger i klasar längs ryggslutet. Hur ska jag kunna segla i Malin och Maries pedagogiska kölvatten utan sänka mig själv? Hade jag varit en vindrickare skulle skrivandet skett tillsammans med ett krus på lördagskvällen för att stilla nerverna; men jag är, när det kommer till dryck, ett barn. Cola Zero slinker ner i hutlösa mängder när jag spelar tv-spel men… tv-spel. Det känns som en spark i venndiagrammet när jag nu, i skrivande stund, kommer på att tv-spel i undervisningen faktiskt är någonting jag kan dela med mig av. Jag börjar från början…

Det var en gång ett land som hette Svenska 2. I landet fanns en stad som hette Litteraturhistoria. För att kunna flytta in i Litteraturhistoria krävdes vissa kunskaper om historia i stort. De unga invånarna, som i viss mån hade blivit tvångsplacerade, kunde en hel del om historia men samtidigt var deras kunskaper som eftersatt infrastruktur på landsbygden: osammanhängande och full av hål. För att råda bot på detta bestämde borgmästaren att de nyinflyttade måste läsa HFT (Historia för tvångsplacerade).

Sagt och gjort; den gode borgmästaren ställde sig på torget och började mässa om feodalism och gotisk arkitektur. Tiden gick och allt eftersom solen färdades över himlavalvet och skuggan från kunskapens träd gled över församlingen märkte han, till sin förvåning, att de stod och gäspade. “Vafalls!? Hur är detta möjligt!?” utbrast han i sitt förut så självsäkra sinne. “Har jag misslyckats med att göra feodalism intressant?”. Först såg han det som en omöjlighet; befängt rent av. Hur kan någon inte vara intresserad av feodalism?

Efter avslutad predikan lunkade han, minst sagt förbryllad, tillbaka till sitt överdådiga kontor och gled ner i den sedelfyllda saccosäcken. När förvåningen väl hade släppt insåg han att någonting måste göras. “Jag kan inte bara sitta och ta emot all denna guld och grannlåt; jag måste prestera också. Saccosäcken kommer inte fylla sig själv. Men hur?!”. Då kom han och tänka på de nyinflyttades tidigare hemvist: Spelvärlden. Han hade läst de skrämmande löpsedlarna om grannlandet och visste mycket väl att dessa var lika befogade nu, som under 80-talets videovåldsdebatt, då massdöd hade drabbat världens tonåringar. Men vad hade han för val? Han måste försöka koppla feodalism och gotisk arkitektur till den plats de kom ifrån. Kosta vad det kosta vill! Ska man göra en paella måste man slå ihjäl lite räkor.

7159AttPSoL._SL1500_.jpg

Med hjärtat i halsgropen skred han till verket. En tunnel började grävas mot Spelvärlden. Det var en lång, mörk och mödosam ansträning där han hela tiden famlade efter någonting välbekant att klamra sig fast vid medan han skyfflade fram material, och spelsegment. I sin ensamhet skrek han förtvivlat “Ska detta bli min Hallandsås!?”. Men så, slutligen, bröt spaden igenom tunnelväggen och en ensam pixel började att skina. Framför honom kollapsade det förut så till synes ogenomträngliga. Vyer vidgades. Sinnen öppnades och girigt började han att roffa åt sig av det skimrande stoff som omringade honom men det var mer än han orkade bära. Säcken han hade med sig fylldes på nolltid och han insåg att det han funnit var en aldrig sinande källa. Just då slog det honom att skräck, förtvivlan och hopplöshet var som bortblåst.

Väl hemkommen till Litteraturhistoria började han med förståelse, nyfikenhet och frenesi inleda ett projekt för att sammankoppla de två verkligheterna genom att möjliggöra för skytteltrafik. Nu flockades människor till torget för att se vad nästa lass bar med sig och mitt i den saliga röran stod borgmästaren med ett leende på läpparna. Han pekade på feodalsamhället i Civilzation 6, den gotiska arkitekturen i Bloodborne och i hans nu fridfulla sinne rörde sig bara en fråga “Hur spränger jag hela Hallandsåsen?”.

YkSaP47.png